OM

José frågar Kim varför hans kusins ansikte ser annorlunda ut. Kim berättar att det beror på något som hände redan i mammas mage och att kusinen har gomspalt som kan opereras. Gomspalt innebär att läppen och gommen inte vuxit som de ska. Människan liknar från början ett litet grodyngel med bultande hjärta. Fostret får mänskliga drag vartefter med armar, ben, huvud. Efter nio månader har fostret utvecklats klart. Men ibland utvecklas inte fostret exakt som tänkt på grund av sjukdom, infektion eller en genetisk mutation. Det kan finnas livshotande skador, men många anatomiska variationer kan man lära sig att leva med. Som att ha armar som inte fungerar eller gomspalt som din kusin.

3 min

Alexia frågar Kim varför hon är rädd för djupt vatten. Kim berättar att rädsla är en skyddsmekanism som vi får när vi möter faror eller en ovan situation. De flesta är rädda för något. Rädsla är inte ett tecken på svaghet, för känslan kan varna oss så att vi skyddar oss själva. Men vissa rädslor överdrivna, om man är rädd, fast det inte finns något att vara rädd för. Det är då de kallas för fobier. Det finns många olika fobier som agrofobi - rädsla för folkmassor, klaustrofobi - rädsla för små utrymmen eller araknofobi - rädsla för spindlar. Fobi räknas som en sjukdom och det finns medicin. Men terapi kan också hjälpa och med övningar kan man lära sig att hantera sina känslor.

3 min

Debbie undrar om Kim är rädd att få diabetes när han äter så mycket socker. Nej, så här fungerar matsmältning, insulin och diabetes. Mer godis kan ge magont och det är inte diabetes. När vi äter hamnar allt i matsmältningssystemet. Där finfördelas det tills näringsämnena tas upp, så att kroppen fungerar och vi håller oss friska. Socker ger oss energi. Om vi inte äter för mycket. Det är hormonet insulin styr hur mycket socker som blodet får. Insulinet kontrollerar blodsockernivån, men hos diabetiker släpper insulinet ut för mycket socker. Det kallas hyperglykemi och kan skada kroppens organ. Fast det går att mäta blodsockret eller få extra insulin när kroppen behöver det. Äldre och överviktiga kan få diabetes, men även barn kan få det via genetiskt arv. För att hålla sig frisk, måste diabetiker äta klokt och få mycket motion!

3 min

Eleonor undrar om vissa aldrig slutar blöda om de skär sig. Nej, inte riktigt. Kim och Omni förklarar att vi blöder på två olika sätt. Normalt när vi skadar oss och ser blod, slutar vi blöda efter en stund och en sårskorpa bildas. Huden läker tack vare att blodplättar aktiveras så att blodet koagulerar. Då slutar det blöda. För blodplättarna skyddar och täpper igen såret så att det läker. Man kan också blöda inuti kroppen och då syns det inte. Det kallas för inre eller invärtes blödning. Men de som har blödarsjuka har få blodplättar och blöder därför mer. Fast till slut upphör blödningen och det finns hjälp att få. Den som är blödarsjuk ska ändå vara lite mer rädd om sig, för säkerhets skull.

3 min

Mikaels syster har troligen dyslexi. Kim förklarar med hjälp av Omni vad dyslexi är. Dyslexi kan ge lite svårigheter i skolan för dyslektiker har svårt att läsa och skriva. Det har inget med intelligens att göra. Det är hjärnan som fungerar lite annorlunda. Bokstäverna och stavelserna som "b" och "p" kan vara svåra att skilja. Därför krävs extra mycket för att hänga med i skolan. Dysfasi innebär att det är svårt att uttrycka sig eller förstå vad folk menar. Dyslexi kan också hänga ihop med dysgrafi, som kan göra det svårt att skriva förståeligt eller att forma bokstäver. Sedan finns det också dyskalkyli, när siffror blandas ihop med varann. Men som tur är finns det hjälpmedel som kan underlätta!

3 min

Hugo frågar Kim varför han sitter i rullstol. Så här fungerar det. När kroppen ska röra sig behöver hjärnan motoriska nerver i ryggmärgen – inuti ryggraden – så att musklerna kan röra sig. Ryggmärgens kopplar ihop hjärnan med musklerna. Den börjar i hjärnan och går längst ner till ryggslutet. Tack vare det här systemet kan vi röra armar och ben. Om nerverna klipps av genom en olycka kan hjärnan inte få musklerna att röra sig. Men en skada i ryggmärgen kan, som i Kims fall, också orsakas av en sjukdom.

3 min

Selma frågar Kim vad autism är. Personer med autism beter sig inte alltid som andra. Det kan bero på att autistiska personer uppfattar världen och omgivningen annorlunda. De kan bli rädda eller arga av starka ljud eller vanlig kroppskontakt. Så det är viktigt att visa hänsyn. Det kan vara svårt att prata för de kan titta bort, som om de inte lyssnar. Men de kan också ha svårt att göra sig förstådda och förstå andra. Som att läsa av ansiktsuttryck eller förstå bildliga uttryck, som "en räv bakom örat". Då kan de tro att man faktiskt har en räv bakom örat!

3 min

Lucy frågar Kim varför hon ska ha glasögon i skolan. Är hon synskadad? Nej. En synskadad person ser inte hälften av vad Lucy gör. Ögat är en sorts välutvecklad men ömtålig maskin. Den släpper in ljus och gör att vi kan fokusera på det vi tittar på. Tack vare synnerven kan bilderna, som formas på näthinnan, överföras till hjärnan. Men minsta fel kan vålla problem. Den som är närsynt ser lite suddigt, men bra med glasögon! Den synskadade ser former och skuggor…i kanterna....i mitten...eller med svarta fläckar. En blind ser knappt alls.. Men blinda utvecklar andra sinnen mer!

3 min

Remi frågar Kim vad det innebär att vara döv. Den som är döv eller har nedsatt hörsel hör omgivningen svagt eller inte alls. Så här fungerar det. Ljud kommer först in genom örat och skapar sedan vibrationer på trumhinnan, som i sin tur skickar det vidare via tre små hörselben till (den lilla) öronsnäckan. Där stimulerar vibrationerna hörselnerven som omvandlar dem till nervsignaler. Till sist tolkar hjärnan signalerna så att vi hör. En medfödd skada eller för hög musik kan ge dålig hörsel. Men hörapparat, läppavläsning eller teckenspråk kan hjälpa!

3 min

I serien OM lär vi oss om olika funktionsnedsättningar och -variationer som Kim och kompisen Omni förklarar för oss. I denna får vi inblick i genetik och vad som gör oss långa, korta och andra egenskaper vi har. Kromosomparens hemligheter förklarar även Downs syndrom och hur lika vi är varann!

3 min