Djurens värld

Bina tillhör familjen steklar. De lever på att äta nektar och pollen och är väldigt viktiga för blommornas pollinering. Det mesta pollenet används som mat till larverna. Bin kan både leva ensamma eller ett bisamhälle, beroende på vilken art de tillhör. Getingar tillhör familjen midjestekel. Det finns omkring 4000 arter, som till exempel vanlig geting. Getingsamhället består av hanar, honor och arbetare. Svärmningen (parningen) sker under sommaren och efteråt dör hanarna. Året efter, på våren, söker den befruktade honan upp en ny boplats där hon lägger de första äggen. När dessa kläckts till larver matar hon dem tills de utvecklats till arbetare och det är dessa som sen övertar driften av getingsamhället. Då kan honan övergå till att bli samhällets drottning, vilket betyder att hon helt ägnar sig åt att bli matad av särskilda arbetare och lägga ägg.

5 min

Vesslan tillhör familjen mårddjur. Olika slags vesslor finns över hela Europa, men färgerna och storleken varierar beroende på vilken art de tillhör och var någonstans de lever. I nordligare trakter, som till exempel i mellersta och norra delarna av Sverige och Norge, anlägger vesslan en vinterdräkt. Snövesslan, som denna kallas, är helt vit. I de svenska fjällen lever dessutom dvärgvesslan – som är världens minsta rovdjur. Den vesslan blir bara är drygt en decimeter lång och väger runt 25 g.

5 min

Det finns över 1000 arter av fladdermöss, så den är den näst artrikaste däggdjursgruppen på jorden. Alla fladdermöss kan flyga. Deras flykt påminner om fåglarnas, trots att de inte alls är släkt med dem. Fladdermöss kan äta allt möjligt, från insekter och nektar till blod. Grävling, eller europeisk grävling som den också kallas, är ett rovdjur som tillhör familjen mårddjur. En vuxen grävling kan bli upp till en dryg meter lång. Den är lätt att känna igen tack vare sitt randiga huvud. Pälsen är svart och silvergrå. Grävlingen gillar skogar och andra områden som är täckt med träd eller buskar, men ibland bor den också i parker i städer.

5 min

Kameleonten lever huvudsakligen i Afrika och Madagaskar. Det finns cirka 300 olika arter. Huden har inga fjäll utan är istället försedd med små, korniga upphöjningar. Ödlan är inte bara känd för sin kamouflageförmåga som gör att den kan byta färg, beroende på omgivning. Den kan även rulla med båda ögonen, helt oberoende av varandra. Sist men inte minst har kameleonten en lång, klibbig tunga som den liksom rullar ihop, innan tungan blixtsnabbt skjuts ut för att fånga ett byte.

5 min

Vårtbitaren liknar gräshoppan men har betydligt längre antenner. Storleken varierar, beroende på art, och de kan bli mellan ca 1-5 cm långa. Det finns ungefär 6 500 kända arter och av dem finns 10 i Sverige. De flesta vårtbitarna livnär sig av blad, blommor, bark och frön, men det finns även de som äter andra insekter och sniglar, ormar och ödlor. Namnet ”vårtbitare” kommer sig av att folk förr i tiden trodde att vårtbitaren kunde ta bort vårtor genom att bita av dem. På sommaren och under tidiga hösten brukar vi svenskar säga att ”syrsorna spelar”, men det vi då oftast hör är just vårtbitare – och deras släktingar gräshoppan.

5 min

Sandödlan lägger sina ägg i till exempel sand, myrstackar eller under mossa. Den kan ibland ses solande på stenar och grenar i mer öppna landskapsmiljöer. I Sverige är arten relativt sällsynt och det är mycket vanligare att vi ser dess släkting skogsödlan. Det är lätt att se skillnad på dem eftersom sandödlan blir runt 25 centimeter lång och är betydligt större än skogsödlan.

5 min

Vattensalamandrarna kallas även vattenödlor, men egentligen är de inte alls några ödlor utan ett släkte stjärtgroddjur, som tillhör familjen salamandrar. Det finns mellan 7 och 9 olika arter av vattensalamandrar.

5 min

Rävar kallas de kortbenta medlemmarna av familjen hunddjur (Canidae). I Sverige finns rödräv och fjällräv. Rävarna har fint skinn, som tidigare sågs som värdefullt och därför var det vanligt med jakt på räv förr i tiden. Många startade även uppfödning av räv. I många berättelser och sagor beskrivs räven som klok och listig. De förekommer även i några klassiska fabler, som storken och räven och räven och druvorna. Kanske har du hört uttrycket ”surt sa räven”?

5 min

Rådjuret är ett litet hjortdjur med ett hundskallsliknande läte. Honan, som kallas get, och hanen, som kallas bock, är ungefär lika stora. Deras unge kallas kid, eller killing.

5 min

Snok kallas ofta för vattensnok eller vanlig snok och är en vanlig art över stora delar av Europa. Liksom övriga grod- och kräldjur är snoken fridlyst i Sverige. Den är, tillsammans med huggormen, den vanligaste ormen i Skandinavien. Dessutom är snoken Sveriges största orm.

5 min

Strandpaddan kallas ibland även stinkpadda och är en av Sveriges tre paddarter. På grund av sina korta bakben rör sig paddan med kravlande småhopp. Det är ett natt- och skymningsdjur som oftast gräver ner sig under dagen. Sitt smeknamn ”stinkpadda” har den fått av att den när den känner sig hotad kan avsöndra ett illaluktande sekret. Strandpaddan äter till exempel insekter, spindlar, sniglar och maskar och den kan bli över 10 år gammal.

5 min

Fjärilar kallas en ordning bland insekterna. De har två par vingar som brukar vara mer eller mindre täckta av små så kallade vingfjäll. Nästan alla arter har också sugande mundelar, ofta i form av en ihoprullad snabel. Fjärilarna har nästan lika många färger, former och överlevnadsstrategier som det finns sorter. Gemensamt för dem alla är att de föds från ägg. De flesta av fjärilarna genomgår sen en metamorfos där ägget blir till larv, som blir till puppa eller kokong och sist färdigutvecklad fjäril.

5 min

Vargspindlar kallas även jaktspindlar och är en familj bland spindlarna, som typiskt inte fångar sina byten med hjälp av spindelnät. De har istället god syn för att vara spindlar och jagar sina byten.

5 min

Sothönan är en vattenlevande fågel som tillhör familjen rallar. Den har en rund kroppsform, svart fjäderdräkt och vitaktig näbb, och nickar med huvudet när den simmar. Arten häckar i Nordafrika, Europa och stora delar av Centralasien, till Japan och söderut till Australien och Nya Zeeland. En del av dem i varmare områden övervintrar, medan andra flyttar söderut om vintern.

5 min

Huggormen är Sveriges enda giftiga orm. Den kan bli mellan 30 och 100 cm. Huggormen är världens mest spridda orm och finns från Storbritannien i väster till Rysslands Stilla havskust i öster. Det är den enda ormen som finns norr om Polcirkeln. Ormen är lätt igenkännlig eftersom den ofta har ett mörkt sicksack-mönstrat band längs ryggen. Det finns också huggormar som är helt svarta. Det går att se skillnad på svarta snokar och huggormar genom att snokar oftast har en gul fläck på varje sida av huvudet. Huggormar lever gärna i skogen, vid sjöar, längs kuster och på öar. Ormens gift är ganska ofarligt för människor, och den biter oss bara när den blivit trängd eller trampad på. Ormens vanligaste bytesdjur är möss och ödlor.

5 min

Bönsyrsan är en art i familjen Mantidae i ordningen bönsyrsor. I hela världen finns det 2300 arter av bönsyrsor, men i Mellaneuropa finns bara en som man känner till. Från början kommer arten från Afrika, och har därifrån spritt sig norrut och österut ända bort till Japan och Sydostasien. Arten har även introducerats och etablerat sig i Nordamerika. Som hos alla bönsyrsor är honan mycket större än hanen. När bönsyrsan äter håller den fast benen/vingarna på bytesinsekten. Om bytet har långa och starka ben, som till exempel en harkrank, biter bönsyrsan av benen och vingarna först, så att den inte kan bli skadad.

5 min

Trädgrodorna är en familj i ordningen stjärtlösa groddjur. Arterna i familjen är små eller medelstora och liknar lövgrodor. Deras utbredningsområde ligger i tropiska Afrika samt i östra och sydöstra regioner av Asien. Trädgrodor lever på träd. På fingrarna och tårna finns ett ämne som gör att grodorna “fäster” och som hjälper till vid klättring. De flesta arter har stora ögon med vågräta pupiller. Kroppsfärgen på ovansidan är oftast grön, brun, grå eller svart-vit. Arterna har hudlappar mellan fingrarna och tårna, så att de kan glida flera meter.

5 min

Ödlesnoken tillhör familjen snokar. Den är grå till lätt olivgrönaktig i färgen och kan bli uppåt 2 meter i längd. Honorna har en mer varierad färgteckning och mönster än hanarna, som är mer enfärgade. Ormen är giftig, men anses inte vara farlig för människor fast den förekommer i bebyggda områden. Det beror på att giftet är milt och ormen oftast är skygg och håller sig undan. Ödlesnokens utbredning i Europa omfattar Portugal, Spanien, sydöstra Frankrike och nordvästra Italien. Den förekommer även i västra Nordafrika. Ödlesnoken lever på marken. Den äter helst ödlor, men kan även ta andra mindre ormar, och små däggdjur som gnagare och fåglar, om den har möjlighet.

5 min

Pälsen på skogsmössen är grå- eller brunaktig på ovansidan och ljusare under. Skogsmöss förekommer över stora delar av Eurasien, från västra Europa till Japan och södra Kina. Trots namnet lever de inte bara i skogen, utan även i gräsmarker och på fält. Skogsmöss gillar att äta rötter och frön, men även insekter, sniglar och maskar kan slinka ned. Ofta placerar skogsmusen sitt bo i jordhålor som sedan kläs med gräs. Det finns arter som är aktiva både på dagen och natten. Några få arter är kända som skadedjur på sädesväxter, eller som bärare av sjukdomar.

5 min

Röd skogsmyra kallas även för vanlig skogsmyra eller röd stackmyra, och tillhör gruppen skogsmyror. Det är den mest välkända skogsmyran, och arten är spridd över hela Europa. Även i Sverige är det en av de vanligaste myrarterna. Myrans kraftiga käkar, mandiblerna, kan ge bett som känns. Speciellt om den sprutar ut myrsyra genom bakkroppen samtidigt kan det svida i såret på en människa. Skogsmyrornas samhällen kan bestå av flera olika stackar, där varje stack består av ca 100 000 individer, och där stackarna ingår i system intill varandra. Myrarbetarna bestämmer var stackarna ska ligga, beroende på tillgången till föda och hur stora samhällena är.

5 min

Spindlar tillhör klassen spindeldjur med över 42 000 arter spridda världen över. Spindlar klassas som rovdjur, och de flesta av dem äter insekter. Spindlar finns i stort sett över hela världen. De har åtta ben. På bakkroppen finns spinnvårtor för produktion av silkestrådar. Silkestråden som spindlar producerar består av en tunn och stark proteinsträng som har många användningsområden. Bland annat används silkestråden för att spinna nät, för att vira in byten och som material för äggsäckar. Spindelnät kallas fångstnätet som vävts av en spindel.

5 min

Pärlödlan är en ödla i familjen egentliga ödlor som förekommer i sydvästra Europa. Den blir vanligen mellan 40 till 70 centimeter lång. Pärlödlan är Europas största egentliga ödla, och den har en lång svans, kraftiga ben och en tydlig hals. Ungefär två tredjedelar av dess längd består av svansen. Ovansidan av kroppen på en fullvuxen pärlödla är grönaktig till grågrönaktig, men färg och mönstring kan skilja sig åt mellan olika ödlor. Den är aktiv på dagen, och värmer sig i solen för att få upp temperaturen. Födan består mest av insekter och den lägger ägg. På många platser är pärlödlan idag hotad, då den är känslig för bland annat föroreningar och för att dess naturliga livsmiljö försvinner. Pärlödlan lever på marken och föredrar torra och öppna områden.

5 min

Igelkotten är ett marklevande djur som tillhör familjen igelkottar, och den finns på många platser i Europa. För att skydda sig mot rovdjur är igelkotten täckt med taggar, upp mot normalt 6 000 stycken. Igelkotten är ett uråldrigt djur, med cirka 50 miljoner år på nacken. Arterna inom familjen igelkottar tillhör antagligen några av de äldsta däggdjuren. Att den har ett så fördelaktigt utseende för överlevnad förklaras enkelt genom att den under sin tid på jorden inte genomgått några större förändringar. "Igel" är ett gammalt nordiskt ord för spetsig. "Kotte" betyder något runt och knottrigt. På isländska säger man "Broddgaltur", vilket betyder tagg-gris. Igelkotten lever av insekter, maskar och mångfotingar. Igelkotten är från 2020, av SLU Artdatabanken, rödlistad som hotad art i Sverige.

5 min

Sköldpaddor är reptiler som har en sköld som skyddar mjukdelarna. Skalet består av två delar: ryggskölden och bukskölden. Även om många sköldpaddor lever en stor del av sitt liv under vatten, så andas alla sköldpaddor luft. Därför måste de simma upp till ytan regelbundet för att andas. Som alla andra kräldjur lägger sköldpaddor ägg. Men deras ägg är svaga och sega. För vissa arter bestämmer omgivningens temperatur om äggen ska bli till en hona eller hane. Det finns ingen sköldpaddsart där honan tar hand om ungarna, utan alla får alltid klara sig på egen hand. Nya undersökningar har visat att en sköldpaddas organ, till skillnad från andra djurs, inte blir sämre med ålder. I själva verket går lever, lungor och njurar hos en 100-årig sköldpadda nästan inte att skilja från de ungas. Det gör att forskare är väldigt intresserade av att ta reda på hur de bär sig åt.

5 min

Vanlig padda är en robust och vårtig padda med stora och röda ögon. Paddan är brunaktig till gråbrun med mörkare vårtor. Hanen kan bli upp till runt 8 cm lång, medan honan oftast blir något mindre. Bakom ögonen sitter giftkörtlar som kan utsöndra ett slemirriterande och muskelförlamande gift. De flesta rovdjur skyr därför paddan, men några av dem tål giftet, som till exempel snok och igelkottar. Bakbenen är korta vilket ger paddorna en kravlande gångstil med små korta hopp, och nästan hela bakfoten har simhud. Paddan är inte lika beroende av vatten som andra groddjur, utan de kan leva en bit från vattensamlingen. Ofta sitter den helt stilla medan den väntar på sitt byte, i form av insekter och spindeldjur. När bytet är i närheten kastar den ut sin långa, klibbiga tunga mot det. I frihet kan paddan bli upp till 10 år gammal. Den finns i nästan hela Europa, men är fridlyst i Skandinavien.

5 min

Svalor är en familj i ordningen tättingar med ungefär 75 arter. Det mest karaktäristiska med svalorna är deras form, som bara kan förväxlas med seglare (som de inte alls är släkt med). Svalornas fjäderdräkt går främst i mörka toner med kontrastrika inslag av vitt och rött. Deras klor är mycket korta och svaga. Svalorna går med viss svårighet och stjärten är kluven. Svalor förekommer över alla delar av jorden, med undantag av Arktis och Antarktis. I alla tempererade områden är de flyttfåglar. En stor del av tiden tillbringar svalorna tillsammans i luften, där de jagar insekter. När svalor vilar sitter de på tak, stenar och andra upphöjda ställen. Man brukar säga att svalor kan spå väder, eftersom de flyger på lägre höjd vid lågtryck. Förklaringen är förmodligen att svalorna helt enkelt befinner sig där maten, det vill säga insekterna, är. Och dessa flyger nästan alltid lägre vid lågtryck.

5 min