miljö Väderencyklopedin 1 – Olika sorters moln 1802 bestämde sig den brittiske apotekaren Luke Howard för att ge namn åt molnen. Tvåhundra år senare används hans klassificering fortfarande av meteorologer runt om i världen. 1 min
miljö Väderencyklopedin 1 – Hur mäts temperaturer? Temperaturen på väderkartan stämmer inte alltid överens med den temperatur som vi själva upplever. 1 min
miljö Väderencyklopedin 1 – Vattnets kretslopp Vatten är en förutsättning för liv och cirkulerar ständigt mellan jorden och atmosfären. 1 min
miljö Väderencyklopedin 1 – Världens klimat Varje del av världen har sitt eget klimat. Den avgörande faktorn är ofta latituden, eller var en viss region ligger i förhållande till ekvatorn. 1 min
miljö Väderencyklopedin 1 – Surt regn Surt regn bildas när nederbörden innehåller vissa föroreningar, till exempel sura gaser i industriutsläpp från fabriker, värmeverk eller bilar. 1 min
miljö Väderencyklopedin 1 – Två sorters vädersatelliter För att ta fram säkra väderprognoser krävs ständiga och exakta observationer av atmosfären. De senaste fyrtio åren har det skett enorma framsteg genom användandet av satelliter, som högt upp i rymden håller utkik efter ändrade väderförhållanden. 1 min
miljö Väderencyklopedin 1 – Vädret till havs Nu för tiden är det möjligt att förutsäga världshavens beteende två veckor i förväg. 1 min
miljö Väderencyklopedin 1 – Solskenet runt om i världen Hur stark solen är bedöms utifrån två kriterier: soltimmar och solstrålning. 1 min
miljö Väderencyklopedin 1 – Månen och tidvattnet Det är tack vare månen som liv har uppstått på vår planet, på grund av tidvattnet som den orsakar, och havens ständiga ebb och flod. 1 min
miljö Väderencyklopedin 1 – Vad är växthuseffekten? Växthuseffekten är ett naturligt och livsnödvändigt fenomen, som gör att vi överlever på jorden. 1 min
miljö Väderencyklopedin 1 – Regnbågar Principen om ljusbrytning upptäcktes av Alhazen år 1039. Regnbågar förklarades först av Descartes, därefter av Newton, som experimenterade med klotrunda glas fyllda med vatten. 1 min
miljö Väderencyklopedin 1 – Att mäta vinden Inom meteorologin mäts vinden alltid enligt två kriterier: riktning och hastighet. 1 min
miljö Väderencyklopedin 1 – Utbyte av väderinformation För att kunna ge exakta väderprognoser övervakar meteorologer från hela världen väderförhållandena i både sina egna länder och andra. 1 min
miljö Väderencyklopedin 1 – Havens försurning Forskare har nyligen upptäckt att de flera miljarder ton koldioxid vi har släppt ut de senaste årtiondena har påverkat surheten i havsmiljön. Havens pH-värde, som anger graden av surhet, ökar stadigt. Det kan få allvarliga konsekvenser för de marina ekosystemen. 1 min
miljö Väderencyklopedin 1 – De stora vindarna När luften rör sig bildas vindar. Det beror framför allt på att solen värmer upp hav och land, som i sin tur värmer upp den passerande luftmassan, så att vindar bildas. 1 min
miljö Väderencyklopedin 1 – Översvämningar Översvämningar orsakar fler än 6 000 dödsfall och drabbar 75 miljoner människor varje år. Asien och Europa är de mest sårbara kontinenterna. 1 min
miljö Väderencyklopedin 1 – Kyotoprotokollet Kyotoprotokollet är ett internationellt avtal för att minska utsläppen av växthusgaser. Utsläppen anses vara huvudorsaken till den globala uppvärmningen. 1 min
miljö Väderencyklopedin 1 – Förnybar energi EU har som mål att öka andelen förnybara energikällor i sin totala konsumtion. Hur kan man få så kallad ”ren energi”? 1 min
miljö Väderencyklopedin 1 – Grundvatten och akvifärer Grundvattenmagasin är de översta skikten av akvifärer. De finns under jorden. En akvifär bildas när vattnet möter ett ogenomträngligt bergslager. 1 min
miljö Väderencyklopedin 1 – Prognoser med färger De röda och gula färger vi ser på himlen i soluppgången och solnedgången skapas av att komponenterna i solljuset sprids. Färgens styrka beror på mängden vattenånga eller partiklar i luften vid ett visst ögonblick. 1 min
miljö Väderencyklopedin 2 – Atmosfärens struktur Atmosfären består av flera mycket olika lager. Lagret närmast jordytan kallas troposfären. Det är här molnen bildas. 1 min
miljö Väderencyklopedin 2 – Krympande istäcken Många oroar sig för det minskande istäcket vid Nordpolen, vilket har minskat med 20 procent runt Grönlands kuster de senaste 30 åren. 1 min
miljö Väderencyklopedin 2 – Ökenspridning i världen År 2006 utsågs av FN och UNESCO till det internationella året mot ökenspridning. Omkring en tredjedel av världens befolkning drabbas mer eller mindre. 1 min
miljö Väderencyklopedin 2 – El Niño och La Niña Stilla havet genomgår regelbundna perioder på ett till två år när vattentemperaturen antingen stiger eller sjunker. Variationerna är kända på grund av de fenomen som kallas El Niño eller La Niña. 1 min
miljö Väderencyklopedin 2 – Värme, föroreningar och häls... Sommar betyder ofta värme, och värme betyder ofta föroreningar, som når oss genom andningsorganen och huden. 1 min
miljö Väderencyklopedin 2 – Ytavrinning och infiltration Vatten som inte sugs upp av marken rinner längs sluttningar tills det når bäckar, floder och sjöar. Sedan spolas det ut i haven. 1 min
miljö Väderencyklopedin 2 – Morgonväder Daggen eller frosten som vi hittar tidigt på morgonen kommer från jordytan. 1 min
miljö Väderencyklopedin 2 – Bra och dåligt ozon Ozon är en gas som finns i atmosfären på två olika nivåer. Högt upp skyddar den oss. Längre ner skadar den oss. 1 min
miljö Väderencyklopedin 2 – Rätt kläder i rätt väder Det är för varmt, för kallt, för regnigt eller för blåsigt… Vädret bestämmer hur vi klär oss, och det handlar inte bara om sunt förnuft. 1 min
miljö Väderencyklopedin 2 – Väder och humör Är bra väder bra för oss? Forskare har försökt besvara den frågan genom att under flera månader jämföra vädret med humöret hos ett antal frivilliga. 1 min
miljö Väderencyklopedin 2 – Årstidsbetingat väder En väderprognos ger en bild av vädret ett antal timmar eller dagar framåt. Årstidsbetingade klimattrender visar variationerna i atmosfären de kommande två eller tre månaderna. 1 min
miljö Väderencyklopedin 2 – Tektoniska plattor Tektoniska plattor är plattor som kontinenterna och haven ligger på. Jordskorpan består av tolv sådana plattor. 1 min
miljö Väderencyklopedin 2 – Solen Solen är en stjärna, som skapades ur en nebulosa för ungefär 4,6 miljarder år sedan. Partiklar kollapsade så småningom och bildade solen. 1 min
miljö Väderencyklopedin 2 – Satellitbilder Satellitbilder utgör grunden för meteorologernas grafik. För en sekvens på några sekunder tar de emot en lång rad bilder från en geostationär satellit, som ligger ovanför samma punkt på jordytan. 1 min
miljö Väderencyklopedin 2 – Vågerosion 250 miljarder ton materia lossnar från våra kuster varje år, till följd av ett naturfenomen som kallas vågerosion. 1 min
miljö Väderencyklopedin 2 – Tromber Hur tromber uppstår är än i dag något av ett mysterium. En tromb är en våldsamt roterande luftpelare som ändrar fart och riktning inuti ett cumulonimbusmoln. 1 min
miljö Väderencyklopedin 2 – Stora jordbävningar Geofysiker, geologer och tektonikexperter befarar att en kraftig jordbävning kommer att drabba någon av de storstäder som ligger i närheten av riskabla förkastningar, som t.ex. Tokyo, Los Angeles och Istanbul. 1 min
miljö Väderencyklopedin 2 – Årsringsdatering Det går att förutsäga hur träd kommer att växa under framtidens klimatförhållanden genom att titta på 4 000 år gamla tallar. 1 min
miljö Väderencyklopedin 2 – Richterskalan Richterskalan används för att mäta styrkan hos jordbävningar. Den utvecklades 1935 av Charles Francis Richter för att klassificera jordbävningar i Kalifornien. 1 min
miljö Väderencyklopedin 2 – Cykloner Cykloner är kraftiga stormar som bildas över varma vatten i tropiska hav. I Sydostasien kallas de tyfoner. 1 min
miljö Väderencyklopedin 3 – Människans anpassning till k... Människan är endoterm, det vill säga varmblodig. Vi måste ständigt hålla vår kroppstemperatur runt 37 grader. Om temperaturen stiger kan vi drabbas av uttorkning eller värmeslag. 1 min
miljö Väderencyklopedin 3 – Solbränna Solens strålar består av elektromagnetiska vågor som transporterar ultravioletta A-strålar, eller UVA, ultravioletta B-strålar, eller UVB, synligt ljus och infrarött ljus 1 min
miljö Väderencyklopedin 3 – Luftkonditionering och miljö... I USA har 65 procent av bostäderna och 80 procent av kontoren luftkonditionering. I Japan är siffrorna 85 procent för bostäderna och 100 procent för kontoren. 1 min
miljö Väderencyklopedin 3 – Att förhindra malaria Klimatstudier kan användas för att förhindra feberepidemier eller förutsäga utbrott av kolera och malaria. Sådan forskning pågår redan när det gäller malaria. 1 min
miljö Väderencyklopedin 3 – Hur bildas snö? Innan snön bildar flingor är den faktiskt en liten, rund iskärna. Moln bildas av mikroskopiska droppar, och om temperaturen faller under noll grader förvandlas dropparna till iskristaller. De blir större allt eftersom de hakar i varandra. Fler droppar kommer och fastnar i kristallen. 1 min
miljö Väderencyklopedin 3 – Beaufortskalan Det finns två sorters vindar: geostrofiska vindar, och ytvindar, som vi kan känna. 1 min
miljö Väderencyklopedin 3 – Förmörkelser När månen står mellan solen och jorden då blir det solförmörkelse. 1 min
miljö Väderencyklopedin 3 – Värmerekord Den högsta temperatur som uppmätts i en europeisk stad är 50 grader, i Sevilla i Spanien. I andra delar av världen har mätningarna närmat sig 60 grader i vissa öknar. 1 min
miljö Väderencyklopedin 3 – Väder och klimat Termerna “väder” och “klimat” är inte utbytbara. “Väder” syftar på tillståndet i atmosfären vid ett visst ögonblick. 1 min
miljö Väderencyklopedin 3 – Miljöflyktingar Sedan urminnes tider har människan flytt undan fientliga miljöer. Människans egna aktiviteter har gjort att sådana folkförflyttningar ökat. 1 min
miljö Väderencyklopedin 3 – Varför är himlen blå? Att himlen är blå beror på solljusets spridning i atmosfären. Om atmosfären inte fanns skulle himlen vara helt svart, och stjärnorna skulle synas hela dagen. 1 min
miljö Väderencyklopedin 3 – Vågor När vinden tilltar skapar den vågor på vattenytan. Kombinationen av vindtryck, friktion och havets djup gör att krusningarna blir större och större. Vågornas höjd beror på hur lång tid de utsätts för vinden, och hur långt de färdas under vindens inflytande. 1 min
miljö Väderencyklopedin 3 – Pollen Forskare vid Harvard-universitetet är eniga: En ökning av koldioxidhalten kan leda till ökade pollenallergier i framtiden. 1 min
miljö Väderencyklopedin 3 – Jordens olika sfärer Jordens miljö består av fem element. Atmosfären, eller luften; hydrosfären, eller flytande vatten; kryosfären, som består av is; litosfären, som utgörs av jorden; och biosfären, som är allt levande. 1 min
miljö Väderencyklopedin 3 – Polarsken Ett av naturens mest imponerande fenomen är polarskenet. Polarsken bildas under ett solutbrott. Då slungar solen stora massor med laddade partiklar som hamnar i jordens magnetfält och exciterar syre- och kväveatomerna. 1 min
miljö Väderencyklopedin 3 – Att mäta temperaturer För att mäta temperatur finns det olika instrument. Termometern finns för både maximi- och minimivärden. Vad är skillnaden? 1 min
miljö Väderencyklopedin 3 – Vulkaner En vulkan består av en djupt liggande reservoar av magma, ett eller flera vulkanrör som leder till ytan, och ett berg, som kallas krater, i form av en kon eller en kupol. 1 min
miljö Väderencyklopedin 3 – Sandstormar Sand- eller dammstormar inträffar i ökenområden, när vinden river upp ämnen från den torra ytan. 1 min
miljö Väderencyklopedin 3 – Vädrets mekanismer Luft, land och hav står i ständigt samspel med varandra. Vädret bestäms av solen, vars energi värmer upp jordytan. 1 min
miljö Väderencyklopedin 3 – Årlig fördelning av nederbör... Nederbörden varierar från en region till en annan. Närheten till ekvatorn och till havet, samt årstidsmässiga förändringar har en avgörande betydelse. 1 min