Forskning är fantastiskt

Daniel Conley, Lunds universitet: Han är biogeokemist och ser 150 miljoner år tillbaka i tiden med hjälp av lera från havets botten. Förr trodde man att kisel alltid funnits i riklig mängd i haven, men så är det inte. Han söker nu efter tidpunkten då mängden kiselalger i haven förändrades, för det var då livet på jorden tog en ny vändning.

7 min

Erik Domellöf, Umeå universitet: När vi rör oss så fungerar det automatiskt, men kroppen planerar ständigt våra rörelser. Att gå, äta, arbeta – allt kräver planering. Forskare är intresserade av hur vi som barn lär oss att planera våra rörelser så Erik har byggt ett labb på Umeå Universitet där han undersöker barns rörelsemönster.

7 min

Anders Hedenström, Göteborgs universitet: Flyttfåglarnas liv är fortfarande ett mysterium. Men det vill Anders en hobbyfågelskådare som kom att bli forskande biolog ändra på. Han chippar flyttfåglar för att få insikt vilka turer i världen de tar. I en vindtunnel i Lund studerar han även deras flygteknik för att förstå hur vissa arter kan flyga non stop i en vecka.

7 min

Magnus Enquist, Stockholms universitet: Varför har människan utvecklats så annorlunda jämfört med andra arter? Den gåtan söker forskaren Magnus Enqvist svaret på. Han tror att det kan handla om människans barndom. Att vi har så lång och nära kontakt med våra föräldrar i jämförelse med andra djur gör att vi lär oss mycket mer och kan föra det vidare till nästa generation.

6 min

Serien Forskning är fantastiskt låter oss se olika svenska forskningsprojekt och uppleva hur det är att vara forskare. Detta avsnitt tar upp försök på att bota typ 2-diabetes. Samtidigt lär vi oss om bakteriefloran i tarmarna och hur avsaknad av vissa bakteriearter kan vara orsak till sjukdomar.

6 min

Jonas Frisén, Karolinska Institutet: Vår kropp består av flera miljarder celler. Celler som åldras och byts ut. Men ingen har tidigare kunnat mäta hur gamla våra celler egentligen blir. Forskaren Jonas Frisén tror sig kunna ändra på det. Svaret finns i spåren från gamla kärnvapenprov från 50–60-talets provsprängningar. Den tydliga serien ”Forskning är fantastiskt” förklarar på ett enkelt sätt nya upptäckter och kan väcka intresse för forskningsyrket!

8 min

Vivi Vajda, Naturhistoriska Riksmuseet: Vi är mitt i jordens sjätte massutdöende. Senast var för 66 miljoner år sedan. Vilka växter överlevde dåtidens extrema växthuseffekt? Kunskapen om det ger oss ledtrådar till vilka som kan tänkas överleva idag och vilka åtgärder vi behöver göra i framtiden. Vivi visar oss sitt arbete!

8 min

Anita Öst, Linköpings universitet: Kan det vi äter påverka våra barns gener? Det vill cellbiologen Anita Öst ta reda på. Med bananflugor, vars genetiska kodning för ämnesomsättning är mer lik människans än man kan tro, ser hon att fetma överförs i generationer. Gäller det för människor också?

7 min

Hanna Isaksson, Lunds Universitet: Benbrott är vi vana vid - men hur fungerar det när en sena går sönder? Nu när hälsensbrott blir vanligare vill forskaren Hanna Isaksson ta reda på hur våra senor går sönder och hur vi kan få dem att läka på bästa sätt. Något som kan vara bra att veta även i rymden…

6 min

5 min

Kerstin Lindblad-Toh, Uppsala universitet: När människan har avlat fram olika typer av nya hundraser, har det naturliga urvalet satts ur spel. Det har då smugit in sjukdomsgener i hundarnas arvsanlag som cancer, diabetes och den reumatiska sjukdomen SLE. Just genen för SLE är det Kerstin letar efter för att i nästa steg hitta den hos människan och kunna göra dem friska.

7 min

I ”Forskning är fantastiskt” möter vi forskare som arbetar med mänsklighetens stora utmaningar.

6 min

I ”Forskning är fantastiskt” möter vi forskare som arbetar med mänsklighetens stora utmaningar.

8 min

I ”Forskning är fantastiskt” möter vi forskare som arbetar med mänsklighetens stora utmaningar.

9 min

I ”Forskning är fantastiskt” möter vi forskare som arbetar med mänsklighetens stora utmaningar. Hur ska vi integrera solceller i plast? Hur ska vi kunna utveckla nya antibiotika och ren energi? Följ forskningen i en serie som på ett enkelt sätt förklarar nya upptäckter och som kan väcka intresse för forskaryrket!

6 min

I ”Forskning är fantastiskt” möter vi forskare som arbetar med mänsklighetens stora utmaningar. Hur ska vi integrera solceller i plast? Hur ska vi kunna utveckla nya antibiotika och ren energi? Följ forskningen i en serie som på ett enkelt sätt förklarar nya upptäckter och som kan väcka intresse för forskaryrket!

6 min

”Forskning är fantastiskt” möter vi forskare som arbetar med mänsklighetens stora utmaningar. Hur ska vi integrera solceller i plast? Hur ska vi kunna utveckla nya antibiotika och ren energi? Följ forskningen i en serie som på ett enkelt sätt förklarar nya upptäckter och som kan väcka intresse för forskaryrket!

6 min

I ”Forskning är fantastiskt” möter vi forskare som arbetar med mänsklighetens stora utmaningar. Hur ska vi integrera solceller i plast? Hur ska vi kunna utveckla nya antibiotika och ren energi? Följ forskningen i en serie som på ett enkelt sätt förklarar nya upptäckter och som kan väcka intresse för forskaryrket!

5 min

Kan vi använda oss mer av luktsinnet för att blir smartare och friskare? Forskaren Jonas Olofsson, Stockholms universitet, fokuserar på doftminnen och hur de förändras vid hög ålder. Till hjälp har han ett luktlabb som är ett rum för lukter som läder, kaffe och citron men också lukter som framkallar äckelkänslor.

6 min

Vad vet vi om vårt ursprung i Sverige? För 12 000 år sedan, när isarna drog sig tillbaka, återbefolkades Sverige och Norge. Analyser visar att en grupp människor vandrade in norrifrån in i Norge och att en annan grupp anlände från söder och väster till Sverige. Forskaren Mattias Jakobsson berättar om en man som för 9 000 år sedan dog i Stora Bjärs söder om Visby på Gotland. Kvarlevorna hittades på 50-talet men det är först nyligen med modern DNA-teknik som vi vet vilka hans anfäder var. Var kommer vi ifrån?

7 min

Island. På den karga ön i norra Atlanten finns många vulkaner. Forskaren Steffi Burchartd undersöker vad som pågår i vulkanerna för att kunna förutse kommande utbrott och därmed rädda liv.

8 min

Terje Falck-Ytter, Uppsala universitet: Går det att hitta tecken på autismspektrumtillstånd redan under barns första år i livet? Terje och hans team studerar barn som har autistiska storasyskon. Ärftligheten är hög och det är därför bra att undersöka just småsyskon. Målet med forskningen är att på sikt kunna bidra till tidiga insatser.

7 min

Olle Melander, Lunds universitet: Även om vi lever hälsosamt så kan vi bli sjuka. Och vissa sjukdomar som drabbar oss gömmer sig i generna. Olle Melander vill ta fram ett avslöjande gentest som kan coacha oss att med enkla medel undvika vanliga sjukdomar som diabetes eller hjärt- och kärlsjukdomar. Det kan till exempel vara att få veta om man ska dricka mer vatten eller inte för att må bra.

7 min