Skolrevolutionen 1918-1939

Efter första världskriget, när Europa var traumatiserat, tänkte pedagoger att det var möjligt att skapa en värld utan våld. Det tidiga 1900-talets reformpedagoger kritiserade den gamla skolans auktoritära pedagogik och ville utveckla den. De frågade sig hur barn skulle få inflytande över sin egen utbildning, hur de skulle känna att de är delaktiga samhällsmedborgare. Och hur de skulle få bidra utifrån sin egen förmåga?

Personer som Maria Montessori och Célestine Freinet förändrade på djupet tankar kring hur utbildning kunde bedrivas. Idéerna fanns i fler länder än Frankrike och Italien. De tog även form i Tyskland, Polen, Ryssland, Storbritannien av Alexander S. Neill och i USA av John Dewey. Synen på barnet och en barncentrerad utgångspunkt i undervisning hade de gemensamt. Men de totalitära och fascistiska ideologierna i Europa kom att ställa sig i vägen för ideologernas visioner.