Jobbiga föräldrar : Föräldramöte, vad kan gå fel?

Programledare Maja Härngren och Catharina "Catha" Glaas dissekerar mötet som fått föräldrar att tappa fattningen och lärare att ångra sitt yrkesval - och konstaterar att här finns mycket outnyttjad potential.

Jakten på dyslexin - syntolkat : Från skolan till ...

Ska man berätta att man har dyslexi när man söker jobb? Vi följde Johanna Gustafsson för åtta år sedan, en stormig tid där hon med mycket kämpande till sist lyckades få fullständigt gymnasiebetyg. Nu träffar vi henne igen och sedan vi sist sågs har hon hunnit gå på folkhögskola och utbildat sig till fritidsledare. På vägen dit var hennes stora fråga om någon skulle vilja anställa en dyslektiker.

Dövas historia genom tiderna : Utbildning

Utbildning kan leda till jobb och möjlighet till högre utbildning. Hur har undervisningen sett ut för döva genom historien?

Dövas historia genom tiderna : Oralismen

Oralismen har dominerat en stor del av dövas liv och skolundervisning genom historien. En stor händelse var Milanokongressen år 1880, starten på en mörk historia för många döva.

Rättighetsbärarna - expertråd : Killforum

På fritidsgården i Tjärna Ängar pratar ungdomar på Killforum om deras erfarenheter av låga förväntningar och fördomar. Hur påverkas man av att ens lärare förutsätter att man inte kommer att klara av den gymnasielinje man har valt?

Mitt land, mitt liv, min skola : Etiopien del två ...

Varför blev Solomon lärare trots att han ville bli läkare? Och vad var egentligen education by plasma för någonting? Hör Solomon Halefom, lektor och författare, berätta om tiden som lärare i Assab som idag tillhör Eritrea, och hur han i panik efter åtta år som lärare där fick fly när kriget nådde staden. Tekeste Negash, professor emeritus i historia vid Uppsala universitet och expert på etiopisk utbildningshistoria, berättar om utmaningar men...

Jakten på dyslexin - syntolkat : Självbild och ide...

Hur bygger man upp sitt självförtroende och slutar att se dyslexi som ett ständigt hinder? Man måste älska sig själv, säger Hanna när vi träffar henne för att prata framtidsdrömmar och identitet. När hon för första gången hörde talas om dyslexi trodde hon att det var en dödlig sjukdom. I programmet träffar vi även prins Carl Philip, som gjort acceptans för dyslexi till sitt uppdrag. Dessutom Olof Wretling som trots, eller kanske tack vare, sin...

Fatta familjen : Går det att skapa andra plattform...

- Hemma rasar hon ihop. En förälder berättar om sin högpresterande dotter som har svårt att gå till skolan. Hur känns det att inte bli lyssnad på när andra säger att det går så bra? Psykolog Liv Svirsky och pedagog Kenth Hedevåg ger råd.

Skolministeriet : Vad har robotar för plats i skol...

I digitaliseringens tidevarv talas det allt oftare om robotisering - även i skolan. Men vilken funktion är det tänkt att robotarna ska fylla i klassrummen? - En mänsklig lärare har fördomar medan en robot kan vara mer objektiv. Det säger robotutvecklaren Fredrik Löfgren som tror att robotar kan komplettera lärarna och bidra till en bättre skola i framtiden. Men Sofia Serholt, som har studerat hur robotar interagerar med elever, ser stora såväl...

Jakten på dyslexin - syntolkat : Skolan och diagno...

Kan skolan förvänta sig att en elev med dyslexi ska klara skolan på lika villkor som övriga? Hösten 2018 stämmer en 12-årig flicka sin kommun för att hon inte får använda sina hjälpmedel vid det nationella provet. För sju år sedan träffade vi Malin, vars mamma bara trodde dottern var lat. När dyslexidiagnosen kom så öppnades en stor förståelse hemifrån, men skolan förblev tuff.

Skolministeriet : Skolan och slöjan

12-åriga Alisha valde själv att bära slöja efter att hon börjat läsa Koranen för ett år sedan. Hon tycker inte att någon annan borde få bestämma vad hon ska ha på sig eller inte. Men allt oftare hörs förslag om ett slöjförbud i skolan, både från politiker och opinionsbildare. Vad är det med slöjan som väcker så starka reaktioner? Och vem ska få bestämma vad en flicka får ha på sig på huvudet?

Skolministeriet : Antiken och historieämnets dilem...

När Skolverket föreslog att antiken skulle plockas bort från historieämnet i grundskolan utlöstes en kritikstorm. Vansinnigt, bisarrt och befängt, löd reaktionerna. Myndigheten tvingades backa och antiken blir kvar. Men problemet med en begränsad lektionstid för ämnet historia kvarstår, och de flesta är överens om att allt inte hinns med. Så vad ska man göra? Går det att prioritera i ämnets innehåll på ett sätt som gör alla nöjda?