miljö Väderencyklopedin 1 – Olika sorters moln 1802 bestämde sig den brittiske apotekaren Luke Howard för att ge namn åt molnen. Tvåhundra år senare används hans klassificering fortfarande av meteorologer runt om i världen. 1 min
miljö Väderencyklopedin 2 – Årsringsdatering Det går att förutsäga hur träd kommer att växa under framtidens klimatförhållanden genom att titta på 4 000 år gamla tallar. 1 min
miljö Väderencyklopedin 1 – Regnbågar Principen om ljusbrytning upptäcktes av Alhazen år 1039. Regnbågar förklarades först av Descartes, därefter av Newton, som experimenterade med klotrunda glas fyllda med vatten. 1 min
miljö Väderencyklopedin 1 – Vad är växthuseffekten? Växthuseffekten är ett naturligt och livsnödvändigt fenomen, som gör att vi överlever på jorden. 1 min
miljö Väderencyklopedin 2 – Richterskalan Richterskalan används för att mäta styrkan hos jordbävningar. Den utvecklades 1935 av Charles Francis Richter för att klassificera jordbävningar i Kalifornien. 1 min
miljö Väderencyklopedin 1 – Solskenet runt om i världen Hur stark solen är bedöms utifrån två kriterier: soltimmar och solstrålning. 1 min
miljö Väderencyklopedin 1 – Hur mäts temperaturer? Temperaturen på väderkartan stämmer inte alltid överens med den temperatur som vi själva upplever. 1 min
miljö Väderencyklopedin 2 – Cykloner Cykloner är kraftiga stormar som bildas över varma vatten i tropiska hav. I Sydostasien kallas de tyfoner. 1 min
miljö Väderencyklopedin 1 – Vattnets kretslopp Vatten är en förutsättning för liv och cirkulerar ständigt mellan jorden och atmosfären. 1 min
fysik Fyrtaktsmotorn – De fyra takterna En av de viktigaste tekniska uppfinningarna hittills är den så kallade förbränningsmotorn. Förbränningsmotorer kan fungera enligt tvåtakts- eller fyrtaktsprincipen. I dag är fyrtaktsmotorerna de... 8 min
fysik Fyrtaktsmotorn – Motorns huvuddelar Motorerna kan ha fyra, sex eller åtta cylindrar, det kan vara V-motorer, de kan ha fyra ventiler, de kan ha turbo eller kompressor, och så vidare och så vidare. Den som inte kan så mycket om motorer... 9 min
biologi Ögat och synsinnet 2 – Från retning till synintryc... Idag ska vi reda ut hur det går till när man ”äter med ögonen”, och om man egentligen inte borde säga att det här är en fröjd för hjärnan, och inte för ögonen. För det är ju i hjärnan som all... 3 min