biologi Ögat och synsinnet 2 – Adaption Ögat har en förmåga att ställa in sig efter skiftande ljusmiljöer. Fenomenet heter adaptation, och här följer en kort summering: I skuggan är Markus pupill vidöppen för att kunna släppa in... 6 min
fysik Dieselmotorn – Motorns huvuddelar Det finns motorer med fyra eller sex cylindrar… med två eller fyra ventiler… med eller utan turbo… med under- eller överliggande kamaxlar… med eller utan common rail-insprutning, plant eller välvt... 11 min
biologi Ögat och synsinnet 2 – Näthinnans uppbyggnad Idag ska vi börja med att ta en noggrann titt på näthinnan, på det komplicerade samarbetet mellan de cirka 120 miljoner stavarna… de omkring 6 miljoner tapparna… de runt 2 miljoner interneuronerna…... 8 min
fysik Dieselmotorn – Dieselmotorns historia Liksom ottomotorn är dieselmotorn en av tidernas viktigaste uppfinningar. Den tyske ingenjören Rudolf Diesel drömde om att utveckla en motor som skulle överträffa både ångmaskinen och den då unga... 4 min
fysik Fyrtaktsmotorn – Mekanisk motorstyrning Nu ska vi titta på den mekaniska motorstyrningen, som sköts av följande delar: Gasspjäll, inloppsventiler och avgasventiler, kamaxel och kamrem eller kamkedja. Alla de här delarna sitter i eller... 8 min
biologi Ögat och synsinnet 2 – Lateral inhibition Med hjälp av en kontrastfattig bild kan vi gå vidare till nästa fenomen i näthinnan, ännu en otrolig egenskap hos vårt synsinne: lateral inhibition – den princip som bygger på att intilliggande syn-... 5 min
miljö Väderencyklopedin 1 – Att mäta vinden Inom meteorologin mäts vinden alltid enligt två kriterier: riktning och hastighet. 1 min
fysik Himlakroppar och planeter! – Solen som allt kretsa... Solen är vår egen stjärna och den som planeterna i vårt solsystem kretsar kring. Det är en alldeles vanlig stjärna. Men den är ändå mycket stor, jämfört med planeterna. Mätt tvärs över är solen mer... 3 min
miljö Väderencyklopedin 2 – Satellitbilder Satellitbilder utgör grunden för meteorologernas grafik. För en sekvens på några sekunder tar de emot en lång rad bilder från en geostationär satellit, som ligger ovanför samma punkt på jordytan. 1 min
miljö Väderencyklopedin 2 – Stora jordbävningar Geofysiker, geologer och tektonikexperter befarar att en kraftig jordbävning kommer att drabba någon av de storstäder som ligger i närheten av riskabla förkastningar, som t.ex. Tokyo, Los Angeles och... 1 min
miljö Väderencyklopedin 2 – Solen Solen är en stjärna, som skapades ur en nebulosa för ungefär 4,6 miljarder år sedan. Partiklar kollapsade så småningom och bildade solen. 1 min
miljö Väderencyklopedin 1 – Surt regn Surt regn bildas när nederbörden innehåller vissa föroreningar, till exempel sura gaser i industriutsläpp från fabriker, värmeverk eller bilar. 1 min